En vildvinsomsluten politisk gemenskap

Materialiserade kooperativa ideal i Stockholm 1915–1930

Abstrakti

Den gröna gården materialiserade i 1920-talets Stockholm idéer om hemtrevnad, gemenskap och kooperativt liv. Bostadskooperationens ideologi och organisationsform gav både de ekonomiska förutsättningarna i form av kapital, incitament i avsaknad av vinstintresse, och viljan, i form av sin kooperativa ideologi att gestalta gemensamma rum och därmed förverkliga idén om den gröna gemensamma innergården. Tanken om den gröna innergården förespeglades redan i 1874 års byggnadsstadga men hade inte förverkligats av privata byggmästare, då de saknat tillräckliga incitament, och kanske också ideologisk övertygelse, för att göra så. Interna förutsättningar var att bostadsföreningarna förstått att organisera sig i sparkassa, moderförening och dotterföreningar efter tyskt mönster, och externa förutsättningar var ett offentligt stöd i form av sekundärkrediter.

De gröna gemensamma gårdarna skapade en bättre livsmiljö men fyllde dessutom en identitetsförstärkande roll. De nybildade bostadskooperativen SKB (1916) och HSB (1923) iscensatte en både föreställd och förverkligad kooperativ svensk småstadsidyll mitt i det snabbt expanderande Stockholm. Klängväxterna bidrog med ”vegetativ patina” och idyll i linje med tidens ideal.